Har gråtit idag. Massor. Men även skrattat lite, dock så var det åt mig själv för efter varje gång jag blir ledsen bli jag antingen jätte trött eller arg! Eller haha oftast iallafall. Nu blev jag grymt jävla arg. På allt och alla. Hade lätt kunna slå någon men jag höll mig... är så arg för att dom håller mig borta från killen jag älskar. Visst jag tycker de är samtidigt smart för då får ju alla veta att han inte har ett beroende. Men de är bara de att jag blir så arg att man måste koppla nån till soc för att dom ska tro en. Orden från ens egen mun lyssnar ju ingen på nä. Vill vara med honom. Vill lägga mig i hans famn på kvällen och känna hur han håller om mig hur jag än vänder eller vrider mig. Vill känna hans värme på natten och vill vakna tidigt på morgonen av att han vill stiga upp och äta eller bara klä på sig och gå ut. Jag vill kunna vakna upp mitt i natten och inte ens behöva men kommer ändå göra det, bara se mig omkring och se att han ligger där, kvar brevid mig. Har hänt då och då att jag vaknar ur en mardröm mitt i natten och kollar mig runt, tyvärr så har han inte varit där på ett tag nu... så jag drömmer mer och mer mardrömmar. Det är riktigt konstigt faktiskt, inatt drömde jag att jag blev slagen igen fast mycket värre den här gången. Och att de bara va en dröm den här gången också. Men dom är så verkliga.. så jag vaknar och förväntar mig att de ska finnas en kille där som ska kunna försvara mig och hålla om mig tills allt de onda är borta. Men de är de ju inte nu längre. Har också en rädsla för att han ska hitta en ny.. eller iaf att nån ska börja flörta med honom.. men den rädslan antar jag väll att alla har.. eller ja iaf jag... men skulle det hända, nån gång, så skulle jag hänga bruden upp å ner och klippt upp... eller kan man anmäla de jag skriver? För de vore kanske inte bra att skriva exakt vad som skulle hända isf. Men jag badar i hennes blod iaf och skaffar mig en bläckfisk som får leva i hennes blod och om de yar slut så fyller jag bara på med hennes familjs, till slut så kommer ingen veta vem hon ens var. Haha nä mina tankar spårar ju!^^ skojar bara! Emh.......... iaf! Mina vänner säger att vi är som Romeo och Julia om jag inte har nämt de tidigare. Förbjuden kärlek.. men jag får då skriva här iallafall. Så om du läser de här pekka.. så ska du veta att jag älskar dig joakim Wiklund och allt är helt sant de jag skriver om dig.. hoppas du läser de.. ?tittade igenom min kamera idag och hittade bilder ifrån stugan. Orkade bara inte föra över bilderna riktigt än.. saknar den dära stunden riktigt mycket! Vi tog kort på varandra i smyg.. eller försökte iaf hoho gulligt^^ men vågar inte lägga ut nån av dom bilderna typ.

Vet intr vad jag ska göra idag... blir väll att ringa frida å höra vad som händer. Jag vill på ett sätt vara ensam.. bara tänka å så, men samtidigt vill jag vara med typ 100 personer å få sommarn att gå fort.. känner mig borta, inte bara vilsen just nu. Om jag fick ändra på situationen hade det varit heeeelt tvärt om. Hellre att jag inte får vara hemma än att inte få va med killen jag älskar. Ger då aldrig upp. Har väldigt ont i magen igen, hade det igår på natten också. Känns inte som att någon ser hur dåligt jag mår. Måste jag skrika ut de? Nä de tänker jag iaf inte göra. Mamma och pappas bestraffning är att jag inte säger hur jag mår eller känner, inte för att jag direkt vill säga det till dom just nu. Det fina med jag och pekka är att vi behöver inte säga hur vi mår, inte skriva det eller ge några stora tecken på de, vi kan allt om varandra och märker hur vi andas, hur man rör sig, hur vi tittar på varandra och hur vi ens pratat och ändras nånting av de så lägger vi märke till det. Han vet nästan att jag mår dåligt innan jag själv vet de. Han förstår mig, bättre än någon annan. Sommaren är ett max sen ska jag ligga vid hans sida dag som natt igen. Han är ju min värld och jag lovar och svär att hör jag ens ordet narkotika i fel sammanhang så låser jag in honom och............ ja ska inte ens skriva vad jag gör med personen som kommer in genom dörren nästa gång. Kommer fan va på min vakt hela jävla tiden. Tror dock inte ens att någon av oss kommer vilja prata om det på ett tag... de kommer nog bara vara pussar och kramar när vi ses, å kanske lite tårar också. Knappt nå prat alls. Det har inte gått ens en vecka av sommarlovet och de jag längtar mest av är inte bilklubben, inte alla prylar jag ska shoppa, inte helgen i lyksele, inte ens att fara till marbella med Frida kommer vara högsta punkten på min lista. Att träffa pekka... att få umgås med honom... känna att allt är rätt och bra igen.. känna mig sedd och få vara med killen som jag är galet kär i, saken är den att jag älskar även att få han att må bra. Inte bara att han ska krama mig, köpa choklad och göra mig lycklig. Att få se när han mår bra eller när han känner sig älskad är nog bland de bästa. Hans leende är ju de finaste och jag älskar allt med den här killen. Hela han är ju fan perfekt! Kan inte komma på en enda sak som jag skulle vilja ändra på hos honom... eller jo hans diskbråck hade jag gärna tagit bort. Resten bryr jag mig inte om, han är sig själv med mig och de märker man. Har aldrig hört någon säga att pekka har börja må dåligare sen han blev tillsammans med dig, var vän med han innan vi blev tillsammans men visst han kanske inte har varit med så mycket annat folk dom 3 senaste månaderna (absolut inte jag heller) men nu i sommar har han ju tid att ta igen allt de! Sen är han min och bara min. Hade han börja bete sig annorlunda när vi blev tillsammans och typ må dåligt så hade jag ju frågat vad problemet var och om det vore bättre om vi bara var vänner, visst de hade krossat mig heeeelt men om han hade mått bättre av de så hade jag inte haft nå val. Han kanske har förändrats lite under tiden vi har varit tillsammans.. nu när jag tänker efter men haha dock inte på ett dåligt sätt! Känns som att han tar mer ansvar nu, för de han har gjort och han försöker rätta till det så mycket han bara kan och har möjlighet till. Är faktiskt stolt över honom. Är glad att han är min drömprins, han kommer alltid vara de och har nog alltid varit de. Tidigare hade jag en lista med över typ 150 saker som jag hade tänkt göra i sommar som jag sedan hade tänkt lägga upp här och kryssa för en efter en men har ju gjort om den lite

Pratade med mamma lite ikväll och komme fram till en massa. Hon gav mig lite hopp faktiskt, igen. Bara inte pappa ska komma ä krossa de nu da. Saknar pekka såååå sjukt mycket.. åsså är jag hungrig...:s