Asså hade egentligen inte tänkt skriva om de här. För som jag har skrivit tidigare så är 2014 ett helt nytt år och ska bli helt annorlunda (på ett bra sätt). Jag var i rätten idag, pga misshandel. Detta hände 2013. Jag hade tänkt bara glömma det och gå vidare. Inte ens kalla det för misshandel. Men för en vecka sen så fick jag en kallelse och var då tvungen att fara på rättegång. Jag ville inte dit helt ärligt men bara för att de känns jobbigt så är det inte dödligt. Jag hade ju moa där också det var ju på ett sätt hemskt att hon var där men jag hade nog aldrig klarat de utan henne:) vi stöttade varandra och det gick bra. Känns skämmigt att ha varit där men samtidigt så var det ju inte mitt fel. Sen så var det några vittnen och målsäganden till som jag kände :) de gjorde mig lugn och huvudsaken för mig är nu att det är glömt och inte händer igen. bryr mig inte så mycket om hur mycke pengar jag får av det bara jag äntligen får gå vidare. Från början ville jag hänga med och verkligen stötta alla som behövde det men efter 45 minuter blev det paus och jag tror verkligen att alla behövde det. Då va klockan typ 2 och vi fick höra att det skulle dröja tills halv 4 men bara de att det slutade halv 6. Så va trött och lite frustrerad efter menmen. Fokusen på allt och intresset försvann efter pausen och jag satt och längtade till arvids. Eller rättare sagt till pekka:) sen så gillade jag verkligen åklagaren! Han målade riktigt snyggt och sa en sak jag inte kommer glömma så lätt! Efter jag hade gett honom komplimanger så sa han "ja tack, man lär sig mycket av att klottra" skrattade lite lätt och höll bara med för de vet ja allt om;) har bara 4% kvar nu och måste skriva till frida hur det gick sååå bye!